Bang Tao fick två veckor av vår semester och jag vet ännu inte med vilket betyg jag skall summera den där vistelesen ännu.
Vi inledde med ett sjukhusebesök och asvlutade med dito, men däremellan var det faktiskt ganska mysigt.
Jag tror jag väntar lite med den där betygskalan tills hela resan är klar...
Idag fick vi slänga ihop pinalarna igen för att bege oss till nästa ställe och när det är dags att packa så är vi inne på Pavlinas expertområde.
Svish, säger det, så ligger alla paltor och spadar i väskorna, och det går ungefär lika snabbt som när frukosten är klar.
Mina päron går däremot som vanligt och segar och har ett mellan-namn som heter "segaste-packarna-i-världshistorien".
Eftersom jag själv var sugen på att blöta ner mig i poolen en sista gång så fick jag därför göra det med Emil och Alicia istället.
Alicia har blivit ett riktigt blötdjur och kan nu tom simma ett par meter under vattnet vilket givetvis imponerade på mig!- "Kan du simma under vattnet, älskling?" frågade jag henne när hon kom upp till ytan.
Det kunde hon.
Och så till slut...efter mycket pack och mycket verkstad så var tom mina päron klara.
"Kom igen, nu drar vi till bussen" ropade mina föräldrar..
"- Näää, det finns ju inga bussar i Thailand, bara Taxi! ", svarade jag.
Och det var ju så rätt som det var sagt, även om det var en taxi modell större.
Iväg kom vi i alla fall och hamnade på ett hotell som möjligen inte riktigt var vad vi tänkt oss.
De vuxna kanske väntade sig någorlunda högre standard på ett plejs med fyra stjärnor i bruksanvisningen.
En vattenrutschbana fanns det i alla fall, likaså ett lekrum, även om det var hämtat från sovjet år 1956 och inrett av en smaklös inredare från Eslöv möjligen.
Mer om dessa inredningsdetaljer en annan gång...
Betty luran blev sämre idag så vi tog en sån där room-service och det var ju höjden av lyx att få maten till rummet, för utanför stod ju tom regnet som spön i backen.
Jag fick förklarat för mig att detta fenomen hette room-service och när mamma och pappa skulle kolla om jag uppfattat det rätt så lät det så här:- Kommer du ihåg vad detta heter när vi får upp maten så här... rum...rum..?
- Rum-mat! svarade jag.
Och det var ju faktiskt nästan ett bättre namn.
Lika smart svarade jag en annan gång när det försökte se om jag kom ihåg vad den där italienska parmesan osten hette som man fick till spagettin...
- Kommer du ihåg vad den här osten heter... det är en sån pa.... pa.. ?
- Pajnapple-ost!!
Som ni förstår så klunkar jag pineapple juice i massor.
Mina föräldrar fick ingen lugn natt i natt. Betty var tydligen vaken till 04.00, och skrek och ville leka omvartannat. Jag hörde inte ett dugg av det där även om hon skrek 30 centimeter från min säng.
Go natt.
//rufus
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar