En riktig snacke-pelle har jag gått och blivit.
Jag snackar hela tiden och de får inte tyst på mig en sekund där hemma. Jag försöker härma mor och far så mycket jag kan och med tanke på att jag har ett päron från varje hörn av landet så blir det som det låter, alltså oftast en grötfylld skånsk stockholms-slang med inslag av baby-språk. Far är stolt som en tupp och tycker att jag redan har lärt mig att säga "paa-paa"... medan mor strålar av lycka då hon anser att min vokabulär endast inrymer ordet..."maa-maa".
Själv medger jag att det är ganska svårtolkat och lämnar det numera öppet för fri tolkning. Möjligen låter det mest som något i stil med "bla-bla-bla"... och eftersom jag härmar mor och far så kan man ju då lätt räkna ut hur tråkiga samtalsämne de har. Bara en massa "bla-bla-ha".
Lyssna själv....
2 kommentarer:
HEJ RUFUS !!
sjunger du en sång för oss redan ?
Inte konstigt om du kan lite sångtext på ditt vis !
För din mamma o pappa har vackra sångröster o sjunger ibland för dig !
MYSIGT att du vill försöka härma !
HÄRLIGT !!
FARMOR O FARFAR
hörruduru din lille "wuuabaauuu aba", snart kommer det ju ord ur det där. 100 på att du sa: "pappa vänta bara tills jag fintar bort dig på fotbollsplan.. då kan det vara tur för dig att du har övat på att filma iallafall!!
ses till din första sommar... puss!
/sara
Skicka en kommentar