Mamsen har införskaffat mig nya vandrarkängor! Jag är ännu inte utvecklad nog för långa skogspromenader, inte korta heller för den delen, och jag är nog inte ens en fena på att ta gå framåt två meter. Det här med skor, det verkar invecklat.......Men när jag lärt mig, då lovar jag att jag kommer att sjunga.." And I wanna walk 500 miles, and I wanna walk 500 more, Just to be the man who walked 1000 miles....da da dam dam di di di dum dum dum!""
När jag senare på morgonen gjorde dagens stora bedrift så kommenterades den tom på radio..."ONE SMALL STEP FOR MAN KIND, BUT A GIANT STEP FOR BABY RUFUS". Jag lyckades krypa över tröskeln! Den är ju trots allt nästan en och en halv cm.
Dagen var på länga vägar till ända. Pappa skulle visst jobba i Simrishamn så jag o mamma passade på att följa med. Det var en störtskön utflykt. Jag myste med farsan på beachen i Simrishamn...
...och red på mammas axlarna som en stolt ryttare... Hoppla Hoppla!...
Därefter fortsatte jag att öva krypteknik på filten med mamma i Kivik. Det gick med bravur och jag tog mig framåt, så det får anses som en succé!
Sen åkte vi hem. ""Vi har det bra, vi här bak i bilen, Di do di dam dam di do di dam dam di do di dam dam do!"" 
1 kommentar:
Hej mormor o morfar Ingvars lilla charmtroll , vad kul ni verkar ha det på era utflykter , tänk att du kan kryupa så bra det är väl roligt att kunna ta sig framåt utan att mams o paps behöver hjälpa till, nu är det nog inte så långt kvar till dom första stegen och då är väl friden slut för mams o paps , Pussar o kramar från oss .
Skicka en kommentar